
Hade sovmorgon idag så jag tog god tid på mig att äta frukost. Efteråt packade vi ryggsäckarna och lastade kajakerna i lastbilen. Vi skulle paddla till andra sidan älven och klättra upp för en enorm klippa.

Johanna och Anne-Soléne var pepp.

Paul också. Som alltid.

När vi kommit i land påbörjade vi vandringen upp mot Castel Rock.

Ranchen ser ni i den där fyrkanten mitt i bilden. Det är 60 ecres (vet inte om motsvarigheten är hektar på svenska...) De ska flytta hela verksamheten om några veckor och nya stället är 900 ecres!! Då förstår ni hur stort det är.

Vi klättrade och klättrade. Förresten, där på andra sidan älven rider vi med hästarna.

Nästan framme.

Jädra turistposering.

Vi stannade upp och ristade in våra namn.

Rick tog god tid på sig.

Autografer.

Här är hela gänget. Jag, Anne-Soléne, Johanna, Rick och Paul.

Paul ser man ofta på en hand eller två.

En spännande liten växt.

Berget Red Hill ser ut som en mini version av Uluru med vatten.

Efter några timmar bar det av hemåt igen. Det var inte det lättaste eftersom det var motvind. Jag har noll armmuskler (hade lite ont i ryggen också) så Paul bogserade mig nästan hela vägen hem, vi tandem paddlade. Självklart välte båda två haha. När jag kom i land så skar jag mig under foten på en sten, så typiskt. Sen fick Paul paddla ut igen och rädda Johanna. Fan ibland önskar jag att jag var man bara för att de har muskler och fysisk styrka utan att behöva göra något, det bara finns där. Det är så irriterande att vara svag. Psst, gissa vilken kajak som är min!

Väl hemma så hittade jag de Aboriginska kvinnorna som bor här på vandrarhemmet i veckan mitt uppe i slöjdande. De gjorde skålar av gräs och garn, de påminner om vår rotslöjd. Tänk vad saker kan vara lika varandra även fast det är på andra sidan jorden.

Älskar deras "prick konst"!

Sen var det dags för ridtur.

Några av de Aboriginska kvinnorna red och en tysk turist (kryllar av tyska turister här). Ogillar ordet Aborigin, själv tycker jag ordet "indigenous/native Australian" passar bättre för det är just precis vad det är. Dessa kvinnor är så balla, de ba "this land belongs to us" och viftar med näven i luften. Hell yeah!

Jag red en av mina favoriter, Baue. Det var en aktiv dag och nu är klockan snart 23 så jag ska strax sova, är helt slut.
Vilken underbar tur och vilka härliga bilder! Lite träning så blir du starkare - kvinnor kan!
SvaraRaderaÅh, du ser ut att ha det så bra där, man blir som avundsjuk varje gång man tittar in på din blogg :)
SvaraRaderanice pics!x
SvaraRaderaÅh, va mysigt ni verkar ha det. Vilka fina bilder. Här är det regn och grått vi firar 1:a advent. Hörde att du blir kvar längre än 1 år. Se och lär men, var försiktig. Kram från Kajsa
SvaraRadera